憶著當年未悟時,一聲畫角一聲哀,
如今枕上無閒夢,大小梅花一任吹。
(孚上座)
放下「夢幻」,不被其牽絆,超越了執著,達到心靈的自由。管他大小梅花隨風而逝,有否留下一縷清香,都是成住壞空的自然現像,何須為之可惜難過。
Recalling
youth, yet to awaken,
Each horn’s
note brought a pang of grief,
Now on my
pillow, idle dreams are gone,
Large and
small plum blossoms, I let them drift in the breeze.
沒有留言:
張貼留言